"Vad gäller Volvos varumärke så skapades det inte heller under
någon regndans med reklamkreatörer utan i en bastu 1925, där
företagets grundare Gustaf Larson och Assar Gabrielsson skrev
ner målsättningen att Volvo skulle stå för säkerhet och
kvalitet."
Resumé 19990325
Saunabad ett hett tips för marknadsföring och kundvård
Dränk 50-årskrisen med vattengympa
BEFRIAT OMRÅDE: Dekadensen röjs i bastun
Göteborgsposten ekonomi
Datum: 19990711
I bastun råder sanningen
Saunabad ett hett tips för marknadsföring och kundvård
Han kallar det slapping. Eller saunamanagement. Det handlar om bastubad
för att vårda personal och kunder. - I bastun kan människor mötas på
unika villkor, säger Pär Granlund, sekreterare i Svenska Bastuakademien.
Fotstegen hörs knappt på stigen som är täckt av mjuka, doftande
tallbarr. Varje lördagsmorgon klockan sju, året runt, vandrar ett gäng
herrar ner mot Finnsjön utanför Mölnlycke för att basta tillsammans.
Stugan ligger fem barfotasteg från strandkanten. Någon är
byggnadsingenjör, en annan rektor och en tredje är snickare. Men titlar
och prestige åker av med kläderna. Med nakenhet och samvaro kommer
närheten.
- Här är ingen bättre eller sämre än någon annan. Vi sitter och snackar,
påverkar och tar intryck av varandra, säger Göte Gävert, en av
bastugängets medlemmar. I bastun råder sanningen . Så lyder Svenska
Bastuakademiens motto. Just nu åker akademiens ständige sekreterare Pär
Granlund runt i sin husbil för att kartlägga den svenska bastukulturen
och för att träffa andra bastufrälsta. De som sitter i stugan vid
Finnsjön behöver ingen mission. Annars liknar han sig skrattande vid en
bastuns apostel. Men bakom skrattet finns ett allvar. Pär Granlund är
övertygad om att bastubadande är ett överlägset sätt för människor att
träffas och kommunicera. Vill man lära känna kunder och medarbetare ska
man ta dem med in i den ångande hettan. Där kan de få svar på frågor som
de inte visste att de ville ställa, menar Pär Granlund. Själv
skräddarsyr han resor och upplevelser åt kunder genom sitt företag i
Luleå.
- Den som vill ligga steget före konkurrenten borde använda bastun mer i
marknadsföring och kundvård, säger han. Upplevelsebranschen växer. Många
företag skickar ut sina medarbetare med pilbågar i skogen eller låter
dem gå på glödande kol för att de ska lära känna varandra. Men Pär
Granlund tror på den stilla stunden. Inte på att försätta människor i
rädsla eller att utsätta dem för svåra prov.
- Men det behövs nog ett modeord för att det ska bli inne att sitta
stilla och prata, säger han och föreslår ordet slapping. Snabbt drar han
en parallell till hur motioncykeln blev modern igen när man plötsligt
började kalla cyklandet spinning.
- Människor jobbar allt mer i projektform och vi går från industri till
kunskapsföretag. Då gäller det att snabbt kunna bredda och fördjupa
människors relationer, säger Pär Granlund på väg från den 100-gradiga
hettan i stugan ner i Finnsjöns sommarsvala vatten. Helst skulle han se
att det fanns en bastu på varje arbetsplats. En fredad, mobiltelefonfri
zon. Där kan människor samlas några timmar i hettan innan de påbörjar
ett nytt projekt eller för att hålla kundrelationerna varma. Det lilla
fönstret till bastun har immat igen. Inifrån hörs skratt och rop. Leif
Allvin, som varit med i bastugänget sedan 1982, sätter sig ner en stund
utanför stugan för att vila mellan doppen.
- Det här är bra för nerverna. I bastun kan vi gubbar prata om allt -
utom politik, säger han och gräver med tårna i gräset. Men kvinnorna då?
- Jag vill inte ha kvinnor med i bastun, någonstans måste vi väl få vara
i fred, säger Leif Allvin och skrattar. Pär Granlund håller delvis med,
men tycker att det finns en risk att bastubadande på till exempel en
arbetsplats kan innebära att kvinnorna stängs ute. Men det går ju inte
att tvinga män och kvinnor att basta tillsammans, menar han. Numera
finns en kvinnosektion inom Svenska Bastuakademien och Riitta Kaipio,
som sitter i akademiens styrelse, har just anlänt från Luleå för att
följa med Pär Granlund en bit på hans basturundresa. Riitta Kaipio
skulle önska att kvinnor utnyttjade bastubadandet för att bilda egna
nätverk.
- Bastun är inte bara mannens sfär, där kan kvinnorna verkligen träffas
för att diskutera och stötta varandra, säger hon. Men för många är
bastun en symbol för det manliga. En herrklubb. Träffas en grupp säljare
där kvinnorna är i minoritet kan det finnas risk för att de missar det
utvecklande samtalet i bastun. Eller?
- Hänsyn måste råda, svarar Pär Granlund och Riita Kaipio nickar.
- För mig är det så självklart att kvinnor och män bastar var för sig
att jag inte tänkt så, säger hon. Så varken Pär eller Riitta har någon
direkt lösning på hur en könsblandad grupp medarbetare ska utnyttja
bastubadets fördelar om de inte vill sitta hel- eller halvnakna
tillsammans. Pär Granlund går in i bastun igen. Han är van vid värmen.
Personligt rekord i bastande är 14 timmar, men då var pauserna utanför
många och långa. I morgon lär han sitta i en annan bastu, någon
annanstans. Turnéplanen för kartläggningen, som görs i samarbete med
länsstyrelsens informationsprojekt om Norrbotten, är svettig. Syftet är
att öka kunskapen om länet, en region där bastubadande både är en
självklar del av livet och ett sätt att odla företagskontakter. Sjön
vilar stilla. En efter en kommer männen ut från stugan, röda i skinnet
och blöta i håret. Många svenskar är misstänksamma mot att sitta stilla
och prata en stund, menar Pär Granlund. Vi vill ha garantier för att det
ska leda till något konkret.
- Vadå sitta i en bastu och glo på varandra? - så kan det låta före,
säger Pär. Men efteråt, när en grupp jobbar så mycket bättre
tillsammans, undrar de varför de inte bastat ihop tidigare.
MARIE BRANNER
__________________TILLBAKA_____
TT Nyhetsbanken
Datum: 19990623
SVERIGES BASTUKULTUR KARTLÄGGS
LULEÅ (TT)
Under en fyra veckor lång kartläggning ska Svenska
Bastuakademien undersöka den norrbottniska bastukulturen i hela
landet.
Hittills har framkommit att Sveriges högst belägna bastu finns
i Låkktastugan, 1 230 meter över havet i Kiruna. Den östligaste
finns på den lilla ön Kataiamaa som tillhör både Sverige och
Finland i Norrbottens skärgård.
Nordligaste, västligaste, sydligaste och lägst belägna bastuar
är ännu inte kartlagda.
För badtuakademien gäller mottot:
Hjälper inte bastu, öl och tjära då är döden nära...
________________TILLBAKA_____________
TT Nyhetsbanken
Datum: 19990620
TVILLINGAR HETAST LÄNGST I VM-KVALET I BASTUBADNING
GNOSJÖ (TT)
Tvillingarna Ari och Raino Petroff från Borås var hetast
längst när det svenska VM-kvalet i bastubadning avgjordes i
småländska Hillerstorp i helgen.
- Det finns inget bättre än bastu, sade segraren Ari till TT
efter 17.03 i hetluften.
Tolv personer har svettat sig igenom den heta helgen i
Hillerstorp.
Sex gick vidare till VM i finländska Heinola 7 augusti.
Det var där som idén till ett VM föddes, efter högljudda gräl i
saunan i simhallen.
Normalbastarna irriterade sig på det gäng badare som ständigt
ville ösa vatten på stenarna för att få det ännu varmare.
Det gick så hett till att stadsledningen portade
vattenslängarna från den kommunala anläggningen.
Så föddes tanken på att arrangera ett världsmästerskap i den
lika udda som svettiga konsten att stå ut så länge som möjligt i
en het bastu.
Hundra grader
Bastubadarreglerna är skäligen enkla. Sitt rakt och dingla
inte med händerna under knäna. Luta gärna armarna mot benen.
Vinnare är den som står ut längst.
Bastun håller hundra grader vid start, men sedan kastar
arrangörerna vatten på stenarna var 30:e sekund. Det är då
mesarna brukar skiljas från vikingar.
- Andas går bra, sade Ari Petroff, för det är egentligen inte
hettan som är problemet.
- Hemligheten är att ha bra kondition.
Ari och tvillingbrorsan Raino satt längst och när Raino gav
upp, så följde Ari med ut.
- Jag hade nog kunnat sitta lite till, sade Ari.
Het på gröten
De 48-åriga tvillingarna bastar för jämnan. De har var sitt
hus i Borås och förstås var sin bastu. Är dom inte hemma så är
de på sommarstället där de brukar - bada bastu.
Du ser väl inte ens tv på kvällarna, du sitter väl i bastun?
- Jo.
- Det är mycket roligare, säger Ari till TT.
Trea i kvaltävlingen blev Birger Karhunjalka med 16.03. Han var
så het på bastugröten att han cyklade hemifrån ända ner till
Hillerstorp i Småland.
Från Pajala i Norrbotten!
Fyra blev ende svensken, Morgan Frisk från Forsheda, med 11.49
och femma enda tjejen, Mari Korhonen, Gnosjö, med 11.18. Sista
kvalplatsen tog Lasse Valkama, Hillerstorp, med 7.43.
Mari Korhonen är direktkvalificerad till final i VM, medan
herrarna är klara för semi.
- Det blir århundrades hetaste VM-tävling, säger sekreteraren i
Sverigefinska Riksförbundet, Matti Kauppila, till TT.
VM-segraren kommer att belönas med 2 000 finska mark i form av
en resecheck, exempelvis att användas för en resa till varmare
länder.
Sign: GÖRAN SJÖGREN/TT
______________TILLBAKA______________
Dagens Industri
Datum: 19990508
Dränk femtioårskrisen med vattengympa!
Alldeles nyss fick jag ryggskott för första gången i mitt liv. Sedan
fick jag influensa. Den har inte gått över än och kallas visst för
hundradagarshostan. Så man vet vad man har att se fram emot.
Jag tycker det känns orättvist eftersom jag lägger ned mycket energi
och tid på att försöka vårda min kropp.
Jag blev inspirerad till det av min gode vän Hardy, som när han
fyllde femtio bestämde sig för att sluta röka, börja spela golf och
över huvud taget leva ett sundare liv.
Vissa saker kan man bara inte göra efter femtio , sa han med stort
eftertryck.
I hans fall är resultatet, något tiotal år senare, strålande. Jag
tänker då inte så mycket på golfsvingen utan mer på hur han ser ut.
Bra, helt enkelt.
Så när jag själv fyllde femtio för tre år sedan, bestämde jag mig för
att följa Hardy i spåren - dock inte på golfbanan.
Jag började med vattengympa i stället.
Vattengympa, säger ni, är inte det enbart för gamla tanter?
Kanske det. Men vi är ett gäng herrar som träffas tre gånger i veckan
på Sturebadet i Stockholm klockan halv sju. På morgonen.
Vi börjar i bastun: Sprallige Janne, fyndige Danny, kloke Anders och
Folke the lawyer. Klockan sju piskar en av våra tre gympafröknar
livet ur oss i basängen under 45 minuter, varefter vi äter en god
frukost, löser några världsproblem samt känner oss som bättre
människor.
Det ingick inte precis i ursprungsplanerna att man efter detta också
skulle få ryggskott och hundradagarshosta.
Då gäller det att ha en förstående hustru, vilket jag i allra högsta
grad har. Men jag måste medge att jag blev lite avundsjuk när jag
läste tidningen i morse där en pojke svarade så här på frågan hur
hans drömfamilj såg ut: tre mormödrar och några får. Medge att det
ligger något i det, även om jag inte riktigt vet var fåren skulle bo.
Huvudsakligen mår jag oftast strålande efter mina pass i
vattengympan. Eller The Water Aerobics, som mer trendkänsliga utövare
av denna ädla motionsform gärna kallar den.
Jag tycker dessutom själv att jag fått en snyggare kropp och
eventuellt också en vackrare själ.
Efter gympan vandrar jag bort till mitt kontor vid Strandvägen. En
härlig och stärkande promenad, särskilt så här i vårvädret. Området
Stureplan-Birger Jarlsgatan-Nybroplan-Biblioteksgatan-Stureplan
betraktar jag dessutom helt och hållet som min egen joggingrunda.
Förflyttningarna tar dock avsevärd tid, eftersom man måste hälsa hela
tiden.
Se där den nye styrelseledamoten i Matteus Fondkommission Christer
Brandberg i samspråk med den mer rundade PR-mogulen Jerry Bergström -
kanske behöver en nyförvärvad mindre bank en imagemässig uppryckning?
Skräddarmästare Götrich slätar till en kostym i skyltfönstret, medan
hovtraktören Vögeli hälsar med en elegant gest mot hatten. Carina
Emanuelsson låser upp sin nyöppnade Gucci-butik, som har fört
korsningen Birger Jarlsgatan-Hamngatan ett bra bit närmare stora
världen. Den av rätten nyss frikände finanskämpen Sven-Olof Johansson
hastar i väg mot nya klipp med en frisk färg på kinderna i stället
för den lite mer grådaskiga som lätt hade kunnat uppstå efter ett
annat, mindre gynnsamt domslut. Annie Wegelius saknar jag - hon har
en hjärna som är lika vass som hennes stilettklackar. Men hon har
just flyttat från Strandvägen med sin kunskaps-television.
Från Nybroviken tutar morgonens första skärgårdsbåtar tre gånger,
backar ut från kajen och vänder fören mot Saltsjön. Det är något av
förväntan och faktiskt också av Bellman över det hela.
Källarmästare Lallerstedt är först för dagen på telefonen och
bestämmer lunch på restaurang Gondolen. Då skall vi försöka bli både
mindre tjocka och mer jovialiska samtidigt, hur nu det ska gå till.
Källarmästaren själv tränar genom långa Djurgårdspromenader med sin
avlånga hund Fjodor, vilket tycks hålla honom vid såväl god vigör som
god rondör.
Ibland har vi bantat tillsammans efter en finsk metod som heter white
noosening. Den går ut på att få vitare näsa och smalare kropp genom
att inte dricka sprit samt äta stora, platta fiskar.
I mitt fall har inte detta fungerat något vidare, och källarmästaren
har inte precis fått sy in byxorna han heller.
__Då tror jag faktiskt mer på min vattengympa. Även med hundradagarshosta.
_________________TILLBAKA_______________-
Computer Sweden
Datum: 19990421
Sverige är inte jämlikt. Tvärtom.
Titta på svenskt näringsliv: 96 procent av alla företagsledande
personer är män.
Självklart beror det på männens rädsla för det motsatta könet,
männens ovana vid hur man ska bete sig, männens behov av att bygga
kontaktnät på männens vis: bastu, kröka, jaga, spela golf, dunka
varandra i ryggen på grabbars vis, som de lärde sig på skolgården, i
fotbollslaget eller i lumpen.
Löneklyftorna mellan män och kvinnor minskar inte, snarare ökar de.
Att det överhuvudtaget finns en sådan löneklyfta är svårt att riktigt
ta till sig.
Vi går nu med stormsteg in i informationssamhället. Ska vi verkligen
låta det ske på männens villkor? IT-kulturen har präglats av
teknik-frosseri, grabbighet och omogenhet. Socialt inkompetenta
grabbar har fått utlopp för sin frustration bakom datorskärmen och
skapat ett Internet som tyvärr kännetecknas av en ganska pubertal
nivå i många avseenden.
Lyckligtvis finns förutsättningarna för att ändra detta. Just nu ökar
antalet kvinnor på Internet mycket snabbare än männen. Det dyker upp
allt fler Internettjänster som inte riktar sig till teknikkåta
grabbar, utan som skapar en reell nytta för användaren, oavsett kön.
Vi ser också en tydlig tendens att informationssamhällets ledarskap
kännetecknas av mycket mer traditionellt kvinnliga egenskaper än
manliga. Ledarskap i kunskapsföretag handlar om relationer,
team-building, gemensamt arbete, lojalitet och respekt för
med-arbetarna. Något som i regel passar kvinnor bättre än män.
Relationsinriktat ledarskap istället för instrumentellt ledarskap är
en förutsättning för att leda och förvalta det intellektuella
kapitalet som utgör merparten av värdet på det nya näringslivets
företag.
Manliga traditionella ledare kommer antagligen inte att flytta på sig
självmant. När värdeutvecklingen i det nya näringslivet tydligt visar
vilket ledarskap som lönar sig i längden och vilket ledarskap som
inte lönar sig, då kommer fallet för industrisamhällets
ledarskaps-dinosa-u-rier att bli hårt. Mycket hårt.
Christer Sturmark, föreläsare, debattör, skribent och författare
CHRISTER STURMARK,
FÖRELÄSARE, DEBATTÖR, SKRIBENT OCH FÖRFATTARE
__________________TILLBAKA____________
Veckans Affärer
Datum: 19990308
SPECIAL: Näringslivets kvinnor - Bossarnas bedrövliga bastuklubb
Av 600 tillfrågade storbolagsdirektörer svarade bara 39 på vår enkät. Ointresset för kvinnofrågor är kompakt. Enda undantaget är SEB:s Lars Thunell som insett att det gäller att locka de skarpaste hjärnorna - oavsett om de är kvinnor eller män.
Det vore kul , sa vi till varandra på redaktionen, att se vilka
kvinnor i näringslivet som de svenska direktörernas valt som
påläggskalvar och så skickade vi ut en enkätundersökning till
direktörerna för Sveriges 600 största företag.
Jättekul. Redan när det första svaret på enkäten kom in fick vi en
föraning om att vi skulle kunna hålla oss för skratt.
Antonia, Peggy och Maria Lilja. Inga doldisar . Inga påläggskalvar.
Inga uppstickare . Och på frågan vilka åtgärder vidtar ni för att
främja kvinnors möjligheter i ert eget företag? blev svaret inga
särskilda, de får själva hävda sig i konkurrensen .
Ändå visste vi vid det laget inte att vi bara skulle få in 38 svar
till. Där det i princip stod samma sak.
Trots att t ex Göran Collert ansträngt sig för att driva
jämställshetsfrågor och tagit in 19 procent kvinnor i ledningsgruppen
och 22 i styrelsen lyste Föreningssparbanken med sina frånvaro.
Med facit i hand kan man välja minst tre tolkningar.
Att samtliga VD:ar vill hålla sina påläggskalvar hemliga så de inte
headhuntas och försvinner.
Att samtliga VD:ar var insnöade på skidsemester i Alperna och därför
inte kunde returnera enkäten.
Eller att intresset för kvinnors situationer ute på storföretagen är
minimalt. Skulle det finnas en kvinnostämpel som motsvarade
miljörörelsens kravmärkning skulle landets direktörer i så fall härmed ha
förpassat sig själva till strykklass.
Ett lysande undantag utgör dock SEB:s VD Lars Thunell som inte bara
skickat in sin undersökning ifylld utan även via sin presschef låtit
skicka över ytterligare ett tiotal namn på SEB-kvinnor han tycker
förtjänar uppmärksamhet.
Kanske är en bidragande orsak till hans välvilja att han vill tvätta
av sitt nedsolkade rykte efter att ha petat Peggy Bruzelius av pinn
i samband med fusionen med Trygg-Hansa. Eller så har har han fått
hjälp på traven av Ruter Dam-programmet, där han medverkat som
mentor, med att förstå kvinnors kompetens.
Orsaken till varför han gör det spelar mindre roll än att han gör
det. Dessutom har allt man gör för att göra företaget attraktivt som
arbetsplats betydelse för dess överlevnad, enligt framtidsgurun Kjell
A Nordströms attraktivitetsteori. När han talar om hur företag ska
bete sig för att bli framgångsrika de närmaste åren handlar det om
att de måste göra sig attraktiva - för såväl kunder och partners som
för den personal som ska arbeta i dem.
Oavsett om det handlar om Volvo, Saab, Astra eller Handelshögskolan
i Stockholm måste man arbeta utifrån frågan hur kan vi göra systemet
så attraktivt som möjligt? Hur kan vi framkalla den effekt som
Hollywood har på filmbranschen - att alla dras dit? , säger han. Och
med alla menar han inte bara män.
IT-branschen, som präglas av konstant brist på kompetent personal, är
ett lysande exempel på detta. Där har man inte råd att hålla sig med
gamla värderingar utan måste föratt överleva kunna erbjuda attraktiva
arbetsplatser. Just det anges också som en av förklaringarna till att
kvinnor lättare avancerar inom IT-företagen än inom traditionell
industri. Om Lars Thunells ansträngningar leder till rekordvinster för
banken återstår att se. Men att han vill kunna rekrytera de skarpaste
hjärnorna, oavsett om de är män eller kvinnor, är en lovvärd
inställning som han tycks vara ensam om i svenskt näringsliv.
Gubben mot strömmen
SEB:s koncernchef Lars Thunell är den ende av toppdirektörna som
tagit tillfället i akt att plocka fram kvinnorna i sin organisation.
Därför får han Veckans Affärers nyinstiftade utmärkelse Gubben mot
strömmen . Meriterande är också hans tankar om hur rekrytering sker
till höga poster i företaget.
Det ligger ett ansvar på alla oss som rekryterar , säger han. Vi
måste se till att det alltid finns en kvinnlig kandidat. Ifall ingen
har sökt får vi gå ut och pusha på. Det handlar också om att sätta
konkreta mål. Konstaterar man att det finns för få kvinnliga chefer
inom en enhet så gäller det att göra en aktivitetsplan. Det är en del
av chefsansvaret.
Likaså propagerar han för en förändring av de normer som ligger till
grund för arbetslivet, och som är till nackdel för såväl män och
kvinnor som även vill ha ett familjeliv.
Vi måste komma bort från den machoattityd som finns på vissa håll
att man ska jobba till tio varje kväll, och att det är ett bevis på
att man gör ett bra jobb. Det är resultatet som räknas, inte hur
mycket tid vi lägger på jobbet.
LOTTA EDLING
____________________TILLBAKA_____________
Chef
Datum: 19990226
Det är minus 2 grader och vintersolen strålar från en klarblå
himmel ner över sjön Åsunden i Rimforsa i Östergötland. På en
liten brygga alldeles för sig själv ligger en liten rödmålad
bastu med vita knutar.
Plötsligt öppnas bastudörren och ut kommer två nakna män. Utan
minsta tvekan tar de sig de få stegen fram till badstegen och
doppar sig en i taget i den uppsågade vaken.
För dem som bor intill sjön är dessa vinterbadande män en del av
vardagen. Här i sjön badas det nämligen punktligt varje lördag
klockan tre.
Bakom denna sed står föreningen C L:s vänner, ett gäng hängivna
vinterbadare som alla bor i samma bostadsrättsförening ett
stenkast från sjön. Stadgar och regler saknas egentligen i
föreningen, men de oskrivna lagarna är benhårda.
Det går till exempel inte att bli medlem av första laven om man
inte infinner sig för att ta sig ett dopp v a r j e lördag
klockan tre. Året runt. Vid förhinder måste man söka dispens hos
bastufogden.
Allt började med att den nybildade bostadsföreningen byggde
bastun för att öka den sociala gemenskapen.
Rätt snart började vi prata om att tävla om vem som kunde hålla
ut längst på året och bada, säger Per Lönn som sitter i
bostadsföreningens styrelse och vinterbadat sedan starten 1995.
Det bar sig inte bättre än att alla fortfarande badade när det
var nyårsafton. På den vägen är det.
För Per Lönn, som flyttade in i området utan att känna en själ i
samband med att han skilde sig för fem år sedan, har de
vinterbadade vännerna betytt mycket.
En annan viktig del av hans liv är rollen som avdelningschef på
Celsius Aerotech i Linköping. Hans avdelning med 44 tekniker
arbetar med teknisk konsultverksamhet på flygplan och
helikoptrar.
Per Lönn är i grunden ekonom men i takt med att han avancerat
och bytt tjänst inom företaget har han också breddat sin
kompetens, bland annat genom studier i personaladministration.
I hans vardag ingår att leda de 44 teknikerna och marknadsföra
avdelningens tjänster utåt.
Per Lönn leder tekniker med mer tekniskt kunnande än han själv.
Han ser inga problem i det, men till sin hjälp har han en
ställföreträdande chef med djupare teknisk kompetens än han
själv.
Jag har sett många exempel på hur goda tekniker har gjorts till
chefer och det blir inte alltid så lyckat. man kan faktiskt låta
goda tekniker utvecklas och göra karriär utan att för den skull
göra dem till chefer. Jag tror att chefskapet kräver särskilda
egenskaper och jag hoppas att jag har dem, att jag sedan inte
har all teknisk kunskap är inte lika viktigt.
Till sina plus som chef räknar han att kunna ta folk på rätt
sätt och förmågan att lätt kunna känna empati.
Samtidigt har jag nog tillräckligt med pondus och respekt för
att vara mer chefig ibland när det behövs.
Men det var egentligen inte förrän Per Lönn blev chef för några
år sedan som han insåg att han nog faktiskt passade - och tyckte
det var kul - att vara arbetsledare.
Innan jag blev chef kände jag att jag hade nog med min egen
personliga utveckling. Att dessutom ansvara för en grupp andra
människors utveckling kändes betungande.
Men så blev det alltså inte när han efter tvekan tackade ja till
chefsjobbet. Istället märkte han hur han snabbt växte med
uppgiften.
Och han vill gärna växa vidare. Men han vill inte göra som han
tidigare haft en tendens att göra, ta steget vidare innan han
haft kompetensen.
Nu vill han mogna i uppdraget och i sin ledarroll. Det gör han
genom att låta saker få ta sin tid. Och där emellan njuta av
livet - det vill säga ta ett vinterdopp och en öl eller två med
gänget i bastun.
ANN FREDLUND
--------------------------TILLBAKA-----------------------
Finanstidningen
Datum: 19990216
Slutna svettrum för maktens män
HELSINGFORS (FTi)
Alla affärer görs i bastun . Så lyder ett finskt ordspråk, en aning
överdrivet kanske men inte helt utan relevans. I åtskilliga länder är
det vanligt att affärsöverenskommelser avslutas med bastubad. Enligt
forskningen har företeelsen urgamla traditioner. Redan för 6000 år
sedan förekom svettningsriter i vår världsdel. Den renodlade bastun är
mer än 2000 år gammal. Och i alla tider har inflytelserika män
diskuterat viktiga frågor i detta upphettade lilla rum, allt från hur
bygatan ska dras om till hur två företag ska sammanslås.
Affärerna görs inte i bastun, men de avslutas ofta där säger Lasse
Viinikka, president för the Finnish Sauna Society i Helsingfors.
I bastun lättar man på det formella. Kostymen åker av och atmosfären
blir lite mindre stel, detaljer kan tas upp .
Även politiska samtal har genom århundradena förts i bastun.
Under president Kekkonens tid fattades många nationella finska beslut
av svettiga herrar på träbänkar berättar Lasse Viinikka.
Idag, då kvinnor finns med i både politik och företagsledning och
männen inte alltid kan föra diskussionerna i slutna mansrum , börjar
bastuöverläggningarnas roll att minska, även i Finland. Att just
finländare älskar att bada bastu vet de flesta. Varför är bastubadandet
så djupt förankrat i just den finska kulturen?
Bastubadandet var utbrett i hela Europa under medeltiden, men förbjöds
på många håll därför att den förknippades med omoraliska aktiviteter
säger Lasse Viinikka.
I Finland var inte dessa aktiviteter så utbredda och bastun förbjöds
aldrig här. Män och kvinnor badade aldrig tillsammans och basturiterna
hade en sakral innebörd. Än idag sägs det du ska uppföra dig i bastun
som du gör i kyrkan . Detta ordspråk efterlevs dock sällan ordagrant ,
säger Lasse Viinikka.
För den bastande finländaren tar sig gärna en vodka eller en kall öl i
bastun - vilket han väl knappast skulle göra i kyrkan.
Alla hotell i Finland har bastu, ofta kompletterad med möjligheter till
massage. Palace Hotel i Helsingfors har en exceptionell bastu
ULRIKA FÅHRAEUS
_________________TILLBAKA______________
TT Nyhetsbanken
Datum: 19981224
PÄIVIS JULDOPP - I FEMTON MINUSGRADER
SÖDERHAMN (TT)
När de flesta stressar och svettas i julhandeln gör Päivi Quist
tvärtom, tar ett stilla och svalkande julbad. I femton
minusgrader i Småströmmarnas iskalla vatten finner hon svalka
och avkoppling efter den traditionella saunaritualen i vedbastun
hemma på gården, skriver tidningen Ljusnan. Sedan 20 år har
Päivi Quist bott i Småströmmarna på Ödmården tre mil söder om
Söderhamn. Ingen kyla kan avskräcka från bastutvagning med
efterföljande dopp. Varm och naken springer hon ut från bastun
rakt ned i vattnet som är nära att frysa till is.
- Här bor min själ, säger Päivi Quist, till Ljusnan.
//40132
Sign: 5 ann bmj
________________TILLBAKA________________
Datum: 19960129
BEFRIAT OMRÅDE: Dekadensen röjs i bastun
Vintertid är bastutid. Två timmar åt gången kostar jag på mig
ett minimum om man vill vara riktigt ifred har jag upptäckt.
Ibland går jag till det privata badhuset, andra gånger till det
kommunala. I det privata är det fullt av bögar, i det kommunala
fullt av araber. Det privata saknar bevakning, det kommunala
betjäning. Så det är bara att välja. I båda blir det tyvärr bara
snuskigare med åren: stanken på toletterna, apelsinskalen på
golv och lavar. Dekadensen syns med andra ord i hygienen. I den
privata bastun möter man unga flabbar som inte har en dunstning
om livet. Går på Handels, läser juridik. Studerar
Bukowskikatalogen och står på i pisterna. Jag begriper sällan
vad de säger eftersom de har en så sluddrig syntax. I den
kommunala bastun får man tillfälle att sänka sig till
kommunalrådsnivån.
Stötar som knappt har fyllt sexti men ändå hunnit förstöra en
stor del av stan. Får de 20 miljoner mer till skolbudgeten
satsar de hela summan på att förbättra ventilationen i
klassrummen. Samtidigt avskedas lärare på löpande band och
klasstorlekarna närmar sig 35. I ett klassrum kan man öppna
fönster, men en lärare går aldrig att ersätta. Det finns folk
som inte kan få in detta i sitt huvud. Kommunalrådstyperna. Man
stöter på dem helt ofrivilligt, bland araberna alltså. Jag
prisar mig själv varje gång jag inte börjar mucka gräl. Fast nog
är det lärorikt. Både i den kommunala bastun och i den privata
får man klart för sig en sak - vad den svenska eliten går för.
Den saknar exempelvis klass. Visst, det här låter som jordens
Narvavägspopulism. Allting bättre förr! Det tror jag nu inte
alls att det var. Annorlunda lät det nog. De bildade kunde sina
latinska kasusböjningar. Raka ryggar. Tiga på rätt ställe. Men
hur många svinpälsar gick det inte på en hederlig karl?
Frågan gäller: Vad kräver vi av våra eliter idag? Kräver? Jo,
just detta: att de ska - våga - vara elit. Det vill säga att de
ska uppfatta sig själva och handla som elitpersoner istället för
att ta skydd bakom föreställningen att de är som vi andra (bara
för att de sitter och stånkar som vi), av vilka inget ansvar kan
utkrävas, om vilka ingen satir kan skrivas; att det är
likgiltigt vilken självinsikt den klass har som styr oss. Vi
vill veta vilka de där uppe är, vi vill inte att de ska kunna
glida undan! För ekonomins män och kvinnor sker allting så
snabbt att vi knappt hinner få syn på dem innan de är försvunna
för alltid. Och när tempot är så uppskruvat, varför ska det då
behövas en lång och gedigen träning för att sköta otacksamma
arbetsuppgifter? Eftervärlden kan fåtalet räkna på. Belöningen
måste utfalla nu. Så tar egenintressena över och det finns ingen
skam i världen som kan hålla Åke Hallman et consortes på plats.
De vill ha allt, men de förpliktelser en elitposition medför
avstår de gärna ifrån.
Jag tror alltså att dekandensen i vårt samhälle röjs i bastun.
Det styrande skiktet har lagt av, och de skäms inte att det blir
känt. Det svenska motlutet har inte bara att göra med att de där
nere inte vill längre. Våra top dogs vill inte heller. De satsar
på ventilation och står på i pisten. Utför går det. Och skulle
det spåra ur kan man ju numera
alltid ta flyget (Sabena obs!) till Bryssel.
ANDERS BJÖRNSSON Redaktör Svenska Dagbladet
________________TILLBAKA________________